Tack

Tack för att ni läser. Jag och Kim är tacksamma och ödmjuka inför antalet läsare och antalet ”likes” och kommentarer. Utan er är vi ingenting. Vi skriver förvisso av oss, vi uttrycker egna tankar och funderingar och inte möjligtvis som står för vår arbetsgivare. familj eller ens mellan oss två. Det är högt och lågt och vi är överens om det. Åh vi är överens om att vi ibland kan tycka olika.

Jaha, natt mot tisdagen den 5/1 2021, nytt år och nya möjligheter. Hur har ni det i detta ostrukturerade liv? På onsdag, den 6, är det en röd dag och då är vi lediga. Jag är ledig ändå och jag driver runt utan syfte.

Men jag kollar faktiskt på HBO:s version av The Outiisder. Lyssnat på boken och sett ett par avsnitt av serien och ger tummen upp för bägge om man gillar Stephen King och det lite ”konstiga”. Vad det nu är.

Visst är det kloka ord? Det är Kim som hittade det i tidningen Autism, en tidning som vi alla får som är medlemmar i autism- och aspergerförbundet. Googla och bli medlem vet jag! Det är för en god sak.

Trött. Oro. Jag är inte anhörig, jag är autist. Jag vet inte hur det är att vara förälder och funderar på ”what if”. Att vara på ett ett ställe, sitt förvärvsarbete te.x., och inte veta hur ens barn det i sin skol- eller jobbmiljö. För ja, som förälder blir man aldrig för gammal för att vara just det. Man bryr sig om det man skapat och det som är hela ens liv. Man är orolig för vad ”verkligheten” slänger emot ens avkomma. Livet är liksom stenhårt och det finns mycket kamp som ska tas, fast man inte har ork eller förutsättningar för att ta just den striden. Det finns betydligt fler kloka synpunkter så jag hoppas verkligen att du läser den minst en gång.

En annan bild min medbloggare Kim skickade. Sylvester Stallone med ståtligt djur. Vi kollade på ett par-tre Rambo filmer i helgen och visst är de fantastiska? De är kanske inte intellektuellt utmanande per se, men de har ett djup som man lätt kan missa om man bara ser till våldet i filmen. Jag känner inte Sylvester men jag tror vi är många som gärna ta en kaffe med honom och klappar hund… Att klappa hund måste vara den ultimata terapin.

Jaha ledig mellan nyår och trettondagen? Ja jag tycker det är fantastiskt skönt. Det är kravlöst och det är liksom ingen som förväntar sig umgås med en. Man kan kolla film, serier, sport eller vad man än önskar. Åh ingen dömer en. Samtidigt kan man förbereda sig på arbete fram till påsken och det har en glädje i sig antar jag. Man vet det inte finns en väg ut… Bara gilla läget.

Trött var det. Jag har kontakt med flera som är trötta nu i jobbet, även under ledigheten. Psykisk ohälsa tar liksom inte ledigt under röda dagar, utan snarare tvärtom. Jag är inte tillräcklig och det är en lärdom i sig. Att hur mycket jag än vill hjälpa och stötta så når jag inte fram alltid. Åh det får duga. Antar jag. Inte lätt att acceptera men kanske det man måste.

Jag vill inte gnälla på mitt jobb, jag är tacksam att jag har det jobbet jag har och jag önskar mig en kollega som lots. En kollega som kan avlasta mig och erbjuda mina omsorgstagare någon anna än mig. Ålder, kön, erfarenhet, personkemi eller vad som. Att vara två är alltid bättre än, förutom när man är oense, för då har jag rätt. 🙂

Nytt år har det blivit, vi väntar på vaccination eller katastrof, beroende på vilken sida man står på. Jag dömer ingen, att ha en åsikt är fantastiskt värdefullt och någon man ska använda i dessa tider. En demokrati är inte alltid självklart.

Jag gläds åt en bloggläsare som fått sitt ”drömjobb” och kan balansera sin vardag utifrån familjen. Det är fantastiskt goda nyheter Annike och man blir varm inombords att du finns som förvärvsarbetare i samma kommun som en annan!

Men vi har mycket jobb, alla med NPF eller anhöriga till NPF. Vi behöver får mer ”evidens” som Kim brukar prata om. Man behöver synliggöra att artikeln i inlägget gäller från Kiruna i norr och Ystad i söder. Även andra ställen såklart, i Sverige och världen. Detta är en liten strid i det stora kriget. Man gör sitt, men ingen ser en. jag tror inte man vill bli sedd, men däremot förstådd. Någon måste förstå en och ens livssituation. Det är mycket begärt i världen 2021.

Apropå det årtalet, Kim har en viktig födelsedag det här året. Jag tycker vi ska hjälpas åt att påminna henne om denna dag, inte för den är hemsk, utan för den är speciell. Åh det vi att Kim är. Oavsett bakgrund till födelsedagen som stundar i maj.

Just nu kollar jag på HBO och ”Outsidern”. Jag har lyssnat på boken och så här långt håller serien en bra nivå. Kanske inte förvånande när det är HBO men jag vill slå ett slag för den. Om man har HBO, eller skaffar det nu, bör man se Outsidern och The stand som släpps varje torsdag. Gemensam nämnare? Stephen King.

Som sagt, jag och Kim tackar för att ni orkar/vill följa/läsa bloggen och vi hoppas på ett fortsatt lärorikt och spännande 2021. Mer behöver vi inte förtälja till er i detta läge.